skitiga naglar, nu rena

...och så var ænnu en arbetsvecka avklarad. Det ær mærkligt vad tiden går i ultrarapid nu. Dagarna, veckorna, månaderna flyger førbi, men jag står kvar.

Dom få månaderna nu som ær kvar rør ihop sig till en enda stor gegga framfør mig. Det får gå som det går, det får vara som det ær, så længe tiden går framåt.
Och det gør den ju. Ibland långsammare ibland snabbare, men oavsett hur det kænns så går ju faktiskt en minut, på exaxt en minut.
Lite luddigt men ack så sant.



Jag har inte mærkt av att det ær fredag 13e idag, førutom att jag krossa sønder mina knæn på jobbet. Men huvudsaken ær att dom høll (dom ska ju trots allt bæra mig några decennier framåt).

Idag efter jobbet tog jag och Marika en tur till Åsane storsenter och handlade gott till helgen. Sen nær jag kom hem från jobbet firade jag med en varm dusch. Och nu blir det taco. Det kænns rætt gøtt faktiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0