nutellaimin

Såhär lite i efterhand ska jag ge er lite nya inlägg och försöka ta igen allt. Det var lördag 25 april. En dag då jag och Ola steg upp skapligt för att bestämt ta sig upp på Lövstakken, fjället som ligger nettopp där vi bor. Vi försökte ta oss upp på en egen väg eftersom vi inte visste att det fanns en stig/ gångväg.

Det resulterade i ett evigt (läs: cirkus 30min) traskande i den branta skogen (som var som en djungel) utan att komma varken högre upp eller ner gav ni nästan upp. men va hitta vi väl dåååå? Vandringsleden upp på fjället, så det hela gick fint till slut.

Det var litt snö på toppen, det var coolt eftersom vi svettades som grisar.

Nedvägen däremot var en enda stor nära-döden-upplevelse. Med tanke på att vi inte hitta vägen ner tog vi oss en egen tur. Det var mer eller mindre ett stup som vi fick klättra ner förr, hasa oss på röven och hänga oss i trädstammarna. Tro mig, det var värre än de låter.  Det var svettigt och jävligt coolt.

Här bjuds på lite bilder iaf.