nutellaimin

Med ett par öl i gårdagens bagage känner jag mig jävligt stabil.
Jag har sagt mitt första bestämda Nej och jag har avancerat något enormt på Guitar hero.

Gårdagen blev inte som tänkt. Förfesten här hemma var grym med tvspel som tekken, soulcaliber, tony hawk och guitar hero och öl i mängder. Meningen var att vår trio;  moi, Ola och Sofie skulle på Digitalo. Vi kom aldrig så långt. Istället gick vi till Baran och spela FUSSBALL. Efter att har blivit en ack så ertappad nittonåring begav vi oss till nästa ställe utan större legkontroll, då också med stalkern. Stalkern som jag nu sagt Nej till, på riktigt!



Vidare på efterfest (ja stalkern var fortfarande med som en böld i kryllat) där var det ett jävla drag. Jag drack en sisådär 2 liter vatten för att hålla munnen full och slippa socialisera med S. Jag blev indianhövding och såg min drömkille.



Idag kom jag på vad jag ville göra. Med mitt liv alltså. Taget helt från luften slänger jag ur mig den snilleblixt jag fått för stunden till Ola som hade sitt öre i närheten "jag vet vad jag vill bli! Jag vill vara mat-labbare, alltså labba med mat o sånt". Framför mig på bordet står en påse med vinegum (ÖHHHHHHHH stavning?) och jag tänker genast på gelatin. Gelatin liksom. Det växer knappast på träd. utan måste framställas på "syntetiskt" vis. DET VILL SÄGA, någon måste labba fram sånna grejer och sen komponera det. THAT MEANS att man får experimentera endast med ätbara "kemikalier", vilket gör det ännu roligare. MAT+LABB= WOOOW!!! Vad säger ni? Det vore väl nåt ändå.

Vi har som sagt flyttat nu och det är verkligen bara till det bättre. Boende matesen är också grymma och utrymmena är enorma om man jämför med föregående lägenhet. Idag åt vi dessutom lasagne. Det gillar jag jävligt mycket, men det var en sånnadära halvfabrikatgrej så den var inte så god. tyvärr.

Jag har inte gått utanför dörren idag, trots att jag vaknade till solens ljuva strålar riktade i mina ögonen (vilket inte är lika härligt), men den försvann lika snabbt och bra var väl det, jag hade ändå aldrig tagit mig i kragen och knytit skorna.


ja lite tankspridd kan man vara.