nutellaimin

Nyårsdagen, 1 januari 2009 och jag är inte det minsta bakfull!
Gårdagen var bara som en enda stor önskan som slog in. Allting, verkligen precis allting var med oss i vinden!

Mitt ("allvarliga") sjukdomstillstånd kändes halvbotat och maten innehöll massiva mänder av världens mest underbara ingrediens, vitlök. Redan där fanns jag i himlen. 
    
När vi senare tar bussen, som vi lyckas matcha in perfekt ner till byn, mött upp Mimmi & fjunet bar det av till att gästa Axel och Rasmus hem. Väl där, efter en nära-döden-upplevelse i trapphusets hiss, möts vi av ett par glada skånepågar som fått i sig några glas och börjar låta sådär hetsigt, som bara skåningar kan när det förs en konversation om något de själva tycker sig vara insatt i.       Antingen förstår ni eller inte.

Väl framåt halv 12 inser vi att det är dags att ta oss i kragen och stressar som vanligt från en förfest till bussen (som vi självklart missat) som skulle ta oss upp till de höga bergen. Precis i den stunden som jag känner hur jag förlorar hoppet lite dyker en taxi upp mitt framför ögonen, TOM! 4 av oss slänger oss in i den, varav ingen av oss vet adressen till dit vi ska. Efter lite samtal hit och dit och en trevlig biltur kommer vi fram. Klockan är 23.53, men var befann sig resterande av sällskapet.



Som från ingenstans kommer en gigantisk taxi-buss och ut trillar hela högen och vi är återförenade. Tolvslaget slår in och utsikten är minst sagt MAGNIFIK!!!



Festen därefter var underbar i dess alla betydelser; inhyrd DJ i vardagsrummet, som dessutom endast spelar UNDERBAR musik (värt att nämnas: till och med en kändis cirkulerade)
Det ni!





Gott nytt år!

Det här var mitt bästa nyår någonsin.