nutellaimin

Drömmar är väl allt underliga. Inatt befann jag mig i Sverige. Hemma hos min familj, liggandes i min egna säng och kramades med Linn. Det var samma dag som jag hade tagit flyget hem till Sverige, det var den 21 december, men det var torsdag. Jag var ledig den dagen och därmed åkte hem. Utan att visst tänka efter.

Vaknar fredag morgon av att telefonen ringer. Det är Agnes, som fortfarande är kvar i Bergen. Hon berättar att min chef från mitt butiksarbete på JC (jobbar inte ens där) som hade ringt henne och frågat vart jag var, eftersom jag skulle jobba fredagen, och jag hade inte dykt upp. Jag tänker fan och skulle lösa det med att ringa och sjukanmäla mig. Men Agnes hade berättat om hur mycket jag hade längtat hem och att jag var i Sverige. Efter ett hastigt hejdå ringer chefen mig och är rasande. Jag gråter ännu mer och får den värsta ångest klumpen i magen någonsin! Hoppar upp ur sängen, säger inte hej-då till min familj och åker buss till jobbet (från Ljungsbro), resan skulle ta 20 min. Jag kom aldrig fram, vaknade av alarmet innan,

Det är i och för sig ingen overklig dröm det här, förutom med bussresan då. Men den har fastnat och idag känner jag mig konstig.

Vi får väl se vad det blir inatt, om det bli en roligare resa!