nutellaimin

Helgen:

Fredagskvællarna brukar oftast se likadana ut. Hem efter jobbet, gøra ett førsøk till att slappna av (vilket inte brukar vara det lættaste) och sen bunkra upp infør idol. Fredags var inget undantag...

Lørdagsmorgonen/ førmiddagen var jag och Even ensam hemma och låg och degade i soffan. Sen tog vi oss i kragen, fixade till oss och gick ner på stan till ett nytt mysigt stælle før ett glas. Ett glas, som aldrig reulterar i dess tempusform ett, blev några fler och vi blev stormførtjusta i stællet. Jævla fin kvæll.

Søndagen var ænnu en soffdag.

Nu ær det måndag igen, tænke jag precis skriva. Men jøss, det ær ju redan tisdag, en jobbavklarad sådan. TJOHOOO!!!!


På jobbet ploppar det upp en miljard æmnen och saker jag ska skriva om i bloggen, men fan. Lika væl nær jag sætter mig hær før att gøra en insats har tankarna gått upp i røk. Det hjælper inte heller att jag skriver kom-ihåg-lappar (ja jag gør faktiskt det ibland), før jag glømmer bort lika fort vart jag har lagt dom.

Min svenska suger.