nutellaimin

jag lovade att blogga och nu gör jag det, motvilligt, och med ingenting att säga.

Imorn kommer jag att vara mera berättarvänlig så jag återkommer då istället.

God natt

Åh Agnes lilla. Ikväll får jag träffa dig. Det ser jag grymt fram emot.
Puss

Att åka på festivaler låter coolt och häftigt. Att bo i tält, supa sönder hela dagarna långa, i hopp om pinsamma händelser som resultat (så man har något att prata om efter). Men framförallt för att få se en jävla massa band.

Roskilde 2009 var inget undantag.

Alltid alltid alltid innan festival är det vädret man oroar sig mest för. Kommer det regna eller inte?
R '09 var nog det närmaste öken-torrt-varmt jag någonsin kommer att uppleva. Stekande 30+ och knappt en moln... så långt ögat kan nå alla dessa 8 dagar i sträck. Men annars är ju Danmnark rätt så känt för att det är lite blåsigt, men ikke här inte.

Att vakna varje morgon i ett tält närmare 50+ grader, tung i huvudet, med igenkletade ögon letandes efter den lilla droppe vatten som KANSKE (om man hade tur) kunde befinna sig i en gömd flaska i tältet, extremt pissnödig,  liggandes på blöta mosiga chips, svettiga mosade mackor och diverse andra matrester (såsom tubost osv osv) etc etc.   Det låter inte direkt som något man gör frivilligt, men det GÖR MAN! Och man gör det om och om igen, år efter år.

varför? Jo, när man kommer in i vardagens bekvämligheter igen så är det där glömt, det enda man tänker på när det närmar sig festival igen är allt det underbara som man får uppleva. Att i princip; få vara precis hur man vill, se ut hur man vill, göra vad man vill och inte bry sig om ett jävla skit.

Roskilde är nu över för i år. men jag kan säga att jag läntar redan efter den tältvarma ölen, glada danskarna och den fina stämningen.

JAVEL, hemma sedan 2.5 timma tillbaka. Inväntar jobb som börjar kl 15.

Som ni säkert förstått har det vart en fantastisk vecka och mer om det kommer.

om ca 30 min far vi till Roskilde och frihet i en dryg veckas tid.

vi ses

min hjänra har aldrig förr upplevt ett sådant kaos som den gör nu.

Imorn drar jag på Roskilde.

fett

min hjänra har aldrig förr upplevt ett sådant kaos som den gör nu.

Imorn drar jag på Roskilde.

fett

min hjänra har aldrig förr upplevt ett sådant kaos som den gör nu.

Imorn drar jag på Roskilde.

fett

min hjänra har aldrig förr upplevt ett sådant kaos som den gör nu.

Imorn drar jag på Roskilde.

fett

01.43 . Jag sitter i vardagsrummet och det är tyst runt omkring mig, trots att två kära svenska ansikten har flyttat in hos mig och Even. Dom är trötta efter den långa resan, det är mer än förståeligt.

Ja hursomhelst, jag sitter mest uppe för att jag inte orkat ta mig till duschen ännu, och att det är en alldeles för ansträngande trappa upp till övervåningen...

men okej, jag erkänner. Egentligen är det mest för att jag vill att Even ska komma hem.

Lugn och go stämmning. Men samtidigt ett inre kaos, också samtidigt inte.

Ett samtal. Jag befinner mig på Ikea och ringer till Even för att fråga om vilken sorts batterier det är som passar i hans badnspelare. Jag får inget riktigt svar. Varpå jag frågar:
- Är det någon annat herrn kan tänka sig från Ikea?
E svarar: - KAKTUS!

Ja så nu har vi fått in den första växten i det här huset, 3 kaktusar. Vi ska döpa dom. Förslag på namn? hjälp, tack

Jag tänkte bara säga God natt och berätta att nästa vecka kommer jag ha ett normalt fungerande liv med normala arbetstider. Det vill säga med start 07- och ordinarie slut vid 15. Det glädjer mig!

Helgen har vart go den med, så jag har ingenting att klaga på för tillfället. Jag har nog allt jag behöver egentligen, fastän en del befinner sig på avstånd så är jag rik. Rik som fan!



god natt min kära!

Igår var det lördag och jag hade bestämt utgång med Chris. Vi möttes inte förns kl 1 och hade då en intensiv dryg timma att dansa oss svettiga till. Det blev "catch up" dricka för Chris som inte hade förfestat i form av shots (i plural), captain morgan/ cola, ale osv..

Det slutade i att jag trots det gick plus allt som allt under kvällen då jag fick pengar av en herre som ville att jag skulle köpa till honom i baren. Tydligen fick han inte det själv, då han var skapligt full, eller så ville han bara ha Chris för sig själv. Snäll som jag är gör jag det och självklart behåller växeln. Ibland är jag en jävel.







Jag hoppas på att mina småsmuffor från Sverige ringer snart...

För första gången i mitt långa liv kan jag säga att jag är så JÄVLA stolt över mig själv. Att jag är flink och mycket bra på det jag gör, det vill ju iochförsig säga, jobba!

Jag har (som alla säkert redan vet) jobbat 45 h i de tre senaste dagarna( mer timmar tidigare i veckan också). Det vill säga att när klockan blev 21.00 igår kväll jublade jag som aldrig förr, det blev ju helt plötsligt helg!

Stressfaktorn den här veckan har varit lååångt över gränsen , jag får nog seriöst snart börja leta efter gråa hår.

När jag jobbar på Tine får jag beröm och erbjudande (eller rättare sagt en order) om att träffa lagerchefen för att dom vill att jag ska börja jobba där på heltid istället för Gilde. Det gör mig väldigt gott att få höra sånt. Jag har även nu de två sista gångerna fått vara ansvarig för upplärning av nya vikarier. JAG? varför jag? jag kan inte hälften av vad de ordinarie kan, men jag ska erkänna att det ger mig lite bekräftelse och självtillit (även om det inte är så avancerade arbetsuppgifter). Det som känns så lustigt är att dom som jag har lärt upp har vart i åldrarna 23 & 27, och själv är jag blott 19 torra år.

Vidare till Gilde, där kommer också ordinarie personal och ber mig lära dom hur den nya PDA:n fungerar och när dom har gjort fel inne i vektsystemet så BER DOM MIG om hjälp!

Jag är stolt, jag är flink och jag är framförallt glad.

Jag varnade er för ett självberömmande inlägg.
Nu kan ni glömma det här.

javel javel. Sverigebilderna kommer inom några minuter i ett album på facebook istället för här (2bad4UAgnes), men en kan jag bjucka på här:




några av föregående inlägg har uppdaterats med några få bilder.

ja ungefär så


hej då och

Puss

Jag är fortfarande äckligt förkyld och det verkar ALDRIG ge med sig.

Helgen har vart fantastisk.

Fredag:
Jobb till 21, sen möter jag Johannes på bussen hem och vi går förbi Sofia's kollektiv där det var full party igång. Snackar lite skit i ett par timmar sen beger oss hemåt. Jag gör som vanligt bara en snabbvänding hemma sen möter jag Even och vi tar oss en öl på byn i sommarnatten. Möter upp Saiha och beger oss hem till honom och hans vin, men Saiha var trött och somnade ifrån oss och vi gick hem.


Lördag:
Evenlito packar ihop sina ting och flyttar in till mig. Vi är numera sambo för jag vet inte hur länge det blir. Time will tell. Det känns bra!

Efter att ha burit och slitigt tar vi oss ner mot byn och käkar på en kinarestaurang i den stekande solen och sedan hänger med Sofie i nygårdsparken. Kvällen tar oss senare mot Spesial och en öl, Sofie är trött och åker hem, jag och Even "går på konsert" på Hulen i 10 min, sen går vi också hemåt.

Söndag:
Dags för städning av Evens lägenhet och få klart det sista och det fixade vi med glans och bravur. Sen käkade vi pizza och mötte Saiha för ett par utepils. Gick vidare till Waagen och får ett strålande karaokeframträdande av Saiha och jag och Even tar sedan bussen hemåt och ser på Trainspotting.


Och nu är det måndag morgon jag sitter i vardagsrummet och hade hoppats på en msn-date med Lin o David men båda blygade visst. Even ligger fortfarande där uppe och sover.

Resan tillbaka till Bergen var en mördarresa. Helt fullständigt jävlig. För det första får jag åka en omväg. Från Linköping med buss till STOCKHOLM, sen där vidare till Oslo, och sedan Bergen. Men det fanns ett STORT plus att det blev så. David vännen skulle ju ta samma buss hem till sitt i storstaden.

Men så i Stockholm händer det. Jag blir sjuk. Så fort David har lämnat mig bryter en fullständig förkylning ut och eftersom det var en nattbuss med inga lysen tända och alla sover, så vågar jag inte ta mig till bussen toalett var 5:e sekund för att snyta näsan. Det blir tröjan som får offra sig.

Jag frös och jag svettades i omgångar och jag kände hur febern bara steg mer och mer och jag var helt matt. Hursomhelst jag kom fram till Bergen och fick för första gången i världshistorian sjukanmäla mig från jobbet en dag. Men det var verkligen välbehövligt.

Resten av veckan jobbade jag på, ibland även dubbelt trots att jag ibland vaknade med febern på topp. Det är mycket som ska till för att ja ska ge vika.

Jag har vart en veck I Sverige och gjort diverse bravader. Bara för att få lite struktur i det hela (och mest för att få det överstökat) så veckan ut så här:

Måndag: Telefonen ringer (jag är fortfarande i Bergen). Jag får besked om ingen jobbing idag, men förutsättningsvis imorn. Jaha okej säger jag och tyckte det skulle bli skönt med en ledig dag.
    Hjärnan fick lite fnatt och jag tinger tillbaka och frågar om ledigt veckan ut för att kanske få en liten chans att åka till Sverige. Jag får ledigt, köper biljetter till tåget samma kväll 22.58, ringer hem till syrran och meddelar att I'M COMING HOME! Varav det beskedet svaras med tårar genom en telefonlur av lycka.

Tisdag:
Jag anländer till Linkpöing 16:30 och blir hämtad av käre Mattias på stationen. Vi åker hem till Ljungsbro och jag förundras över hur ful Linköping är som stad egentligen. Väl hemma överraskar jag kidsen som sen ska visa ALLT dom kan, därav bland annat cykla utan stödhjul, göra en volt på studsmattan, skriva osv osv. Det tar aldrig stopp, men jag ÄLSKAR det!
  Det blir en kväll som spenderas hemma med familjen och massa mys.


Onsdag:
Jag åker in till stan och möter upp min äldsta barndomsvän Diana och vi åker vidare till mitt gamla jobb för att säga hej och där var allt som vanligt. Sedan tar vi oss en tur på stan och jag shoppar lite och äter en klassisk munk på gränden :)
Bussfärd mot Ljungsbro och innan vi går hem till mig går vi förbi min moster och hennes familj och snackar lite skit ett tag. Sen går vi hemåt till mig där min mamma väntar (men hon vet inte vad hon väntar på). Hon möter mig i dörren och får en sån jävla chock att hon blir helt fryst och sen när hon verkligen förstår att jag är HEMMA så gråter hon.

Vi grillar o har det trevligt, sen åker Diana hem och jag åker till stan för "en öl" med Bella. En öl som ALLTID resulterar i plural. Snacka igen allt skit.



Torsdag:
Åka till IKEA med familjen, köpte skor och lite annat. Sen blir avsläppt i stan för att möta upp KÄRA LIN, AGNES & LINDA  (+uppsalabor) Det blir chill o solen och sen en tur hem till Agnes och sedan far jag hemåt. Väl hemma hämtar Mattias mig så jag får bli med hemma hos Therese, Peter o William.

Fredag:
Då kom min moster Lula mfl på middag på kvällen, ännu en gång var grillen framme och sen kom Davidoooooo :) Vi tog oss till Linda i hjulsbro där förfesten var fullt igång, sen blev det en platens utgång. Sov hos Agnes.

Lördag:
Möter söstra mi på stan och jag är väl inte helt återställd. Tar en frukost på subway och sen var mission #1 att köpa en sånadära jättestor vandringsryggsäck. Det blev fixat och sen bar det av hemåt. Den förr så peppade 90-talskvällen på L'orient som skulle äga rum samma kväll. INGEN av oss hade ork nog att parta så David jag och Lin drog ut på biltur, åt glass och sen till sibborpsjön och lyssnade på nattdjuren och fotade. Det var ett bra beslut.

Söndag:
Städning, städning, städning och åter städning. Jag lyckades rena ut bland alla mina ting och det blev ca 7 (!!!) sopsäckar som skulle kastas. Jag är en jävel på att hamstra saker. Men till slut blev jag färdig och David och Lin kom o käkade tillsammans med mig och min familj. Sen var det bara o packa och sen färd mot bussen som skulle gå till mot Bergen i slutändan.

Bilder. Det får ni, jag kommer redigera inlägget snart igen.